Så firade TEG:s treor mösspåtagningen

Ett töcken av vita mössor bredde ut sig i solskenet när Täby Enskildas treor lämnade Nybrokajen för att fira. Det var måndagen 30 april och ombord Gustafsberg VII anordnades skolans officiella mösspåtagning, med lunch och båttur i Stockholms vackra skärgård. 

Det annorlunda sättet att fira studentmössan på har varit en av TEG:s traditioner sedan 12 år. Eleverna i årskurs tre fick njuta av vackra vyer, en bit klassisk sjömansbiff och öva texten till Studentsången. Så ser det dock inte ut på alla skolor. Vissa äter middag i skolans matsal, medan andra inte gör något särskilt och lägger fokus vid efterfestandet på en lokal pub. Somliga trär på mössan flera dagar i förtid. Täby Enskildas rektor Jan “Janne” Liljegren är mer än nöjd med skolans sätt att uppmärksamma dagen:
“Vad kan vara trevligare eller härligare än en tur i skärgården när våren brister ut? Jag är stolt över hur stämningsfyllda och värdiga våra mösspåtagningar är. Men så har vi ju världens trevligaste elever!”

Vita hattar ombord på Gustafsberg VII

Den högtidliga stunden krävde förstås ett tal. Skolans rektor är inget om inte talför och förhöjde spänningen genom att tala om den “metamorfos” som blivande studenterna genomgår under den här tiden. Enligt Janne har vi ett behov av fler traditioner och ritualer i Sverige, även om studentmössan inte är en lika laddad symbol, sedan studentexamen försvann 1968. Den förväntansfulla stämningen ombord, inför något så banalt som att ta på en mössa, instämmer med det han säger. Högtidlighet och seder är något som vi mår bra av.
“De formar oss, ger oss samhörighet och en känsla av att vara del i ett historiskt sammanhang.”

Jämfört med närliggande skolor måste man hålla med om att Täby Enskilda satsar på stunder som mösspåtagningen. Rektor Jan Liljegren har lärt sig att ta vara på dessa milstolpar i en ungdoms liv, sen sin egen stundande student. Både han och hans klasskamrat Allan (ja, the Allan) var tonårsanti och bar därför inte studentmössor, något han kan ångra efteråt.
“Det var lite dumt. Det är alltid smartare att säga ja än nej.”
Det verkar de övriga i årskurs tre instämma med, när de glatt vandrar längs kajen med mössorna skinandes i det strålande vädret. Det för tankarna till den studentsång ungdomarna just sjungit och skålat till. “Än klappar hjärtat med friska slag och den ljusnande framtid är vår.”

Text och foto: Kimberly Enqvist