Du är inte din mobil

Vi tar med oss den överallt, blir nästintill panikslagna när vi inte hittar den och tillbringar flera timmar varje dag för att bara titta på den. Mobilen. Vår sociala förmåga utvecklas inte längre i samspel med andra människor utan utvecklas istället i samspel med vår telefon. Jag blir otroligt trött på att människor hela tiden ska lägga fokus på mobilen istället för omgivningen. När är det dags att börja leva i nuet och tänka bort mobilen i några timmar?

Vart jag än går möter jag folk som håller i telefonen och inte riktigt är närvarande i nutiden, vinglar till lite på trottoaren och själv får man flytta på sig för att de inte ser att någon kommer gående. Man går med den i handen och skriver sms samtidigt, man använder den när man sitter på bussen och ibland åker den fram även under lektionen. Jag kan förstå att det kanske handlar om tidsfördriv, man vet inte riktigt vad man ska göra och telefonen blir en enkel utväg för att ta bort känslan av att vara uttråkad och känna sig ensam. Jag kan erkänna att även jag är en av dem som låter mobilen åka fram när det inte finns något att sysselsätta sig med och bussen är sen så det enda man gör är att stirra ut i tomma intet.

För ett tag sen var jag utomlands tillsammans med min familj, en kväll skulle vi på restaurang och själv hade jag lämnat telefonen på rummet. Resten av familjen hade lagt ifrån sig sina mobiler för att vi skulle kunna prata med varandra. Kvällen går och vi pratar om allt mellan himmel och jord men under kvällen märker jag att det är något som märkbart skiljer sig från min familj. I alla de resterande sällskapen på restaurangen sitter en eller flera med telefonen framför näsan, antagligen endast för att göra något helt oviktigt. Det är en familj som sitter bredvid oss och skiljer sig lite från de andra, dottern i familjen ser ut att vara ca 12 år och under hela middagen sitter hon med ett par hörlurar i öronen och ett youtubeklipp i telefonen, helt obrydd om vad som hände där och då. Hennes föräldrar för en kort konversation men snart åker mobilen upp även hos hennes mamma och kvar sitter pappan i familjen, utan någon att prata med. Men jag märker också att telefonanvändningen sjunker allt lägre i åldrarna och redan som liten tappar man förmågan att prata med människor.

Jag förstår inte varför telefonen gång på gång blir ett alternativ till att inte behöva kommunicera med människor och snart pratar man inte längre med varandra utan med telefonen. Du lägger mer fokus på de personer som finns i telefonen än de som faktiskt sitter framför dig. För mig är det orimligt att konversationer blir till sms och en fika blir till en evig snapstreak. Såklart är detta inte något som gäller alla och för många är det en självklarhet att lägga ifrån sig telefonen medan man umgås med människor. Men min uppmaning är att alla borde testa att lägga ifrån sig telefonen några timmar och istället för att använda telefonen testa att bara leva i nuet och kommunicera med människor runt omkring dig i verkligheten. Undersökning visar faktiskt också på att vår mobilkonsumtion inte är speciellt positiv för oss. Enligt en undersökning som Common Sense Media har gjort känner 59% av föräldrarna att deras barn är beroende av sina telefoner och hela 50% av ungdomarna håller med sina föräldrar. Dessa siffror visar på att det måste ske en förändring när det kommer till relationen mellan ägare och telefon.

Skribent och foto: Elin Karlsson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *