splitmovie copy

En kropp – flera personligheter

I filmen Split (se recension i Tegazine), möter vi karaktären Kevin och hans 23 personligheter. Vi får bland annat möta Barry, en homosexuell ung man med stark passion för mode, Patricia, en ordningssam äldre kvinna med OCD , 9 åriga Hedvig  som älskar att dansa och Dennis, en medelåldersman som älskar att se yngre tjejer dansa…nakna. Även om det kanske verkar helt otroligt, så existerar denna psykiska störning på riktigt och den kallas Dissociativ Personlighetsstörning (DID).

 

Har du någon gång känt att du har fler än en personlighet? Att du likt en kameleont förändras när du umgås med olika personer? Med en person kanske du är mer skämtsam och ärlig, med någon annan kanske du är mer mjuk och försiktig. Föreställ dig nu att du helt plötsligt börjar prata med en pipig röst som en treåring, eller att du en morgon vaknar upp och tror att du är en nybliven 90-åring med ett överväldigande intresse för frimärkssamlingar. För en person med Dissociativ Personlighetsstörning kan detta vara som vilken annan dag som helst.

 

Dissociativ Personlighetsstörning är en psykisk identitetsstörning som innebär att en individ utvecklar flera olika personligheter. I Filmen Split har huvudkaraktären Kevin 23 olika personligheter, vilka är i olika åldrar, har olika könsidentiteter och intressen. Kevin pratar periodvis med en psykolog  och vi får reda på att hans barndom präglades av våld. Under barndomsåren är hjärnan i en extrem utvecklingsprocess. Därför är vi mer mottagliga och exponerade för att skadas om vi upplever något traumatiskt. Hjärnan är mer sårbar när vi är små eftersom den ej är tillräckligt mogen för att kunna reflektera och hantera obehagliga upplevelser. Exempel på traumatiska upplevelser kan bland annat vara misshandel eller sexuella övergrepp. Barnet kan använda sig av så kallade “försvarsmekanismer” (En sorts försvarsmekanism kallas “bortträngning” och  innebär att hjärnan tränger bort de obehagliga upplevelserna, till exempel;  “det hände någon annan, inte mig” eller “det hände en annan sida av mig”.) Dessa bortträngningar följer med i utvecklingen och därför finns det en risk att en människa som genomgått en traumatiserande barndom, utvecklar DID (som en reaktion eller hantering av bortträngningen).  Det är alltså hjärnans försvarsmekanismer som orsakar denna personlighetsstörning. Skapandet av de olika personligheterna är hjärnans sätt att försvara sig från omvärldens hot. Det är vanligt att en person med DID även lider av andra mentala störningar som också orsakas av trauman, (t.ex posttraumatisk stress, depression, impulskontroll-svårigheter och panikångest).

 

Symptom på DID:

(Symptomen liknar många andra mentala sjukdomar, som exempelvis schizofreni eller bipolär sjukdom.)

 

  • Avskildhetskänsla (att inte ha någon kontroll över situationen) Känslan att göra något, men att det känns som att någon annan gör det.

 

  • Overklighetskänsla, alltså att världsuppfattningen känns overklig, som att  leva i en fantasivärld.

 

  • Amnesia, Minnesförlust. Detta kan upplevas då hjärnan byter från en personlighet till en annan. Till exempel, en personlighet gör något, så kommer de andra personligheterna inte ihåg det speciellt tydligt.

 

Den behandlingsmetod som främst används för att behandla DID är psykoterapi. Psykoterapi innebär att patienten får associera fritt och försöka minnas tillbaka till barndomen för att eventuella trauman och bortträngda känslor eller minnen ska kunna komma fram och bearbetas. En metod som används är exempelvis att tearapeften försöker få patienten att bygga upp och förbättra olika relationer till andra människor, vilket kan ge upphov till att patienten kan återkoppla till  vissa känslor som kan ha blivit undanträngda. Genom att få känna dessa känslor igen, är patienten en bit på vägen att få en bättre överblick över hur alla minnen, känslor och personligheter hänger ihop. Målet med behandlingen är att patienten ska lära sig att förstå att alla personligheter är en del av denne och att patienten lär sig acceptera att denne existerar med dessa (och “förebygga” personlighetsstörningen så att den inte tar sig i form lika aggressiv eller frekvent) Man vill uppnå en mer fridfull och kontrollerad samexistens med de övriga personligheterna. Målet är alltså inte att “döda” eller ta bort de övriga personligheterna, utan snarare att hitta metoder för att bearbeta dessa och få bättre kontroll över dem.

 

hedwiggg

(Karaktären Casey och Personligheten Hedvig, 9 år)

 

Genom att omge sig med tålmodiga och förstående nära och kära och att själv acceptera alla de olika personligheterna, går det att leva ett mer eller mindre normalt liv med DID. Genom att informera allmänheten om hur personlighetsstörningen fungerar, öppnas en möjlighet upp för förståelse, vilket minskar stigmatisering och rädslor. Även om Split inte helt och hållet målar upp en relevant bild av DID, har den ändå väckt en nyfikenhet hos många. Förhoppningsvis har denna artikel hjälpt till att räta ut lite frågetecken.

 

Andra filmer med liknande tema:

  • Black Swan (2010)
  • Mr. Brooks (2007)
  • Secret Window (2004)
  • Identity (2003)

 

Skribent: Sofie Bergh

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *