Läraryrket borde ses som ett högstatusyrke!

Att vara lärare innebar förr att man hade ett viktigt och ärofyllt yrke. Idag har det istället blivit samma sak som låga löner, dåliga förhållanden och en låg status. Om man som ungdom idag är på väg ut i vuxenlivet och funderar på att bli lärare möts man allt för ofta av kommentaren “Men oj, ska du inte välja något annat? Att vara lärare är ju så slitsamt och så dåligt betalt!” Varför har det blivit så? Ett så viktigt yrke borde ha lika hög status som psykolog eller läkare!

Den 27/3 2013 kunde man i Kristoffer Örstadius artikel Nästan vem som helst kan bli lärare, publicerad på DN.se, läsa att det på höstterminen 2012 antogs hela 123 personer till landets lärarutbildningar med enbart 0,1 av maxpoängen 2,0 på högskoleprovet. Det här jämför man med att om en person genomgående svarar alternativ C på samtliga frågor på provet får denne resultatet 0,4 poäng. Läraryrkets status har alltså sjunkit så lågt att man inte ens behöver läsa frågorna på högskoleprovet för att få ett resultat som man kommer in på lärarutbildningen med.

Det här är skrämmande. Vi måste satsa mer på att höja läraryrket till dess rättmätiga status, för det finns få yrken som är så viktiga. Läraren är ofta den som barnen träffar mest, till och med mer än föräldrarna. Läraren är inte bara den som undervisar, utan även uppfostrar barnen i stor utsträckning. Det är i skolan som man får lära sig rätt och fel, vad som accepteras och inte. Det är här som man förbereds inför vuxenlivet där vikten av att kunna uppföra sig på ett moget sätt är skillnaden mellan framgång och misslyckande. Lärarna är med och formar och förbereder barnen, formar och förbereder vår framtid.

Allt börjar med en bra lärare. Har man en engagerad och duktig lärare när man går i skolan så inte bara lär man sig mer och bättre, utan man får betydligt bättre förutsättningar inför framtiden. Det här innebär även förutsättningar för att utveckla och förbättra samhället, eftersom det är dagens barn som i framtiden kommer ansvara för samhällets välmående. Vi borde alltså ge dem den bästa förutsättning för det som vi bara kan, vilket innebär att vi behöver engagerade och kompetenta lärare som kan undervisa dagens barn. Det är att investera i vår egen framtid. Så borde det inte då ställas betydligt högre krav på de som söker till lärarutbildningarna?

Risken finns självklart att högre krav innebär att färre väljer att bli lärare och att vi därmed kommer sitta med en lärarbrist. Det här är något som i så fall skulle påverka barnen och deras skolgång, och barnen är som sagt oerhört viktiga för vår framtid. Är det värt att riskera en lärarbrist som i så fall förmodligen skulle innebära att man blir tvungen att göra större klasser för att lärarna ska räcka till, att lärarna inte har tid att se varje elev och att de undervisande lärarnas arbetsförhållanden blir ännu sämre? Det kan självklart diskuteras.

Å andra sidan kan man tänka sig att detta kommer leda till ett uppror bland föräldrarna till de barn som påverkas, vilket i sin tur kommer kräva att man faktiskt agerar och gör något åt situationen. En lärarbrist och upprörda föräldrar som kräver den bästa möjliga undervisningen till sina barn gör att man kan ställa krav på förbättrade arbetsförhållanden och löner för lärarna. För att läraryrket ska komma upp i den höga status som det borde ha behövs dessa faktorer så att det inte ska ses som ett nedköp att bli lärare.

Dessa förbättrade arbetsförhållanden och höjda löner kommer i kombination med högre krav som gör att utbildningen blir svårare att komma in på höja statusen. När vem som helst inte längre kan utbilda sig till lärare måste man plötsligt anstränga sig för att bli det, och det blir då en kamp som är värd att kämpa. Det här leder till att de som faktiskt kommer in på lärarutbildningen brinner för det, vilket i sin tur innebär bättre undervisning för barnen i längden. På det här sättet kan man se till att de bäst lämpade är de som utbildar våra barn – inte de som av lathet svarar alternativ C på alla högskoleprovsfrågor. Det är alltså en risk som är värd att ta!

Det är dagens lärare som uppfostrar, utbildar och inspirerar den där läkaren eller psykologen som du i framtiden kommer gå till när du mår dåligt. Det kanske är den där riktigt bra kemiläraren som i årskurs nio väckte ett stort intresse hos det barn som i framtiden kommer hitta den nya energikällan som kommer bli lösningen på våra miljöproblem. För att vi ska ha en så bra chans som möjligt att lösa framtida problem behöver vi lösa problem vi har här och nu.

Allt börjar med en bra lärare. Det är de som bygger grunden för vårt samhälle, de som utbildar våra högstatusyrken. Därför är det helt självklart att läraryrket borde ha väldigt mycket högre status än vad det i dagsläget har. Det borde vara bättre betalt och mer eftersträvansvärt. Inte minst borde det vara en utbildning som det är svårt att komma in på, med tanke på hur mycket vikt vi lägger vid vår utbildning. Reaktionen när man talar om att man funderar på att söka till en lärarutbildning borde vara “Men vad kul, hoppas du kommer in, det är ju hård konkurrens!”

Skribent: Vanja Augustsson
Omslagsbild: Daniel Hartmann via Wikimedia Commons

2 comments

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *