Madonna: “Jag tänkte ställa in min konsert”

I lördags, den 14/11, åkte jag tillsammans med några vänner till Tele2 arenan för att se legenden: Madonna. Konserten hade för mig varit rätt intetsägande om inte för Madonnas uppmärksammade av det som hänt i Paris dagen innan. Ett känslofyllt tal, en tyst minut, och låten “Like A Prayer” förändrade konserten från bara en konsert till ett viktigt budskap och en känsla av solidaritet.

Varför jag, ett icke-Madonna-fan, gick och såg Madonna är ärligt talat för mig fortfarande ett mysterium. Men där var jag, nästan längst bak bland ståplatserna, i förväntan på en medioker konsert. Den största delen av konserten var precis så som jag förväntat mig, med extravaganta uppträdanden (med hjälp av bland annat dansduon Aya Sato och Bambi) men med varken Madonnas sång eller taktkänsla på topp. Mina anteckningar från den delen av konserten består mest av frustration av att konserten började nästan en timma för sent och förvirring över de kristna men extremt sexuella uppträdandena. Efter ett antal låtar kändes det redan repetitivt och jag satte mig till och med på golvet ett tag i väntan på bättre tider. Som tur var ställde jag mig upp i tid för att några minuter senare uppleva konsertens vändpunkt.

Madonna inledde med “Obviously, this show is about celebrating life, standing up for your rights, and fighting for what you believe in.” Man kunde riktigt känna hur stämningen skiftade i arenan och människor spetsade öronen – vi kände att något viktigt var på väg att sägas. Det som följde var ett tal tillägnat de som dött, skadats eller förlorat någon i terroristdåden som hänt dagen innan i Paris. När Madonna säger “I was going to cancel my show tonight” är det ofrånkomligt att känna allvaret av situationen. Men Madonna fortsätter “But then I thought to myself, why should I give that to them? Why should I allow them to stop me and to stop us from enjoying freedom?” och med det ringar hon in det som är viktigt för oss alla att komma ihåg – det som terroristerna vill göra är att tysta oss, de vill ta ifrån oss vår frihet. Men vi kommer inte tystas ner, vi kommer inte att sluta leva våra liv i frihet. “There is no one in this world who should have the right to stop us from doing what we love” såsom Madonna uttrycker det.

Madonna fortsätter sedan med att hålla en tyst minut för offrena i Paris och deras sörjande nära och kära, men mitt hjärta går på högvarv medan jag böjer huvudet och sluter ögonen. Jag måste erkänna att jag är aningen paranoid och även mörkrädd av mig, och genom Madonnas tal kunde jag inte låta bli att tänka på det som för tillfället verkade som en väldigt skrämmande och mörk framtid, trots de inspirerande orden. Men när jag öppnar ögonen möts jag av något oväntat. Överallt i arenan dyker det upp fler och fler ljuspunkter, och när Madonna börjar sjunga låten “Like A Prayer”, som inte funnits med på repertoaren, är hela arenan fylld av ljus från tusentals mobiler. Det var som en tyst överenskommelse av alla i arenan att ljuset kommer alltid vinna över mörkret och hoppet kommer alltid vinna över fruktan. När jag lämnar arenan den natten är det med frid i mitt sinne och hopp i mitt hjärta.

IMG_4768 kopia

Se hela Madonnas tal och ”Like A Prayer” från konserten här:

Skribent: Amanda Ohlsson
Feutured image: CC BY-SA David Kiruac
Bild: CC BY-SA Amanda Ohlsson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *