Spelrecension: Grand Theft Auto V

Den 17 september släpptes Grand Theft Auto 5 till den breda allmänheten. Spelet som är det senaste i GTA-serien har kritikerrosats av spelexperter och fängslat miljontals spelare världen över. Den stora frågan är bara: Lever spelet verkligen upp till de enorma förväntningar som satts på det, och kommer man fortfarande vilja spela GTA 5 om ett halvår? Tegazine har testat spelet.

Spelet kretsar kring de tre spelbara huvudpersonerna Michael, Franklin och Trevor. Franklin är den första karaktären vi får bekanta oss med och han är lätt att tycka om. Han gör oftast motvilligt det han blir tillsagd och är den mest sympatiske av de tre karaktärerna. De första uppdragen är när han jobbar åt gangstern Simeon Yetarian. Yetarian äger en bilfirma som fungerar som fasad för hans illegala affärer. Företaget säljer bilar till personer som egentligen inte har råd och när kunderna senare inte kan få ihop betalningen är Franklin där för att hämta tillbaka bilen. Det är när han ska återta en obetald bil som nästa spelbara karaktär introduceras i handlingen, Michael. Gömd i baksätet överraskar han Franklin med en pistol och vi får reda på att bilen köpts av Michaels son. Under ett längre samtal börjar de två karaktärerna fatta tycke för varandra. Michael är vid tiden han introduceras en pensionerad bankrånare och en misslyckad familjefar. Karaktärsbytet känns rätt, naturligt och inte konstigt på något sätt.

Det är däremot när vi lär känna nästa spelbara person, Trevor, som det börjar bli rörigt.

Skarmavbild tre st

Trevor är den sista huvudkaraktären vi får bekanta oss med, han lever ute på landsbygden och får en dag reda på att hans gamla bankrånarkompanjon lever, som han i åratal trott varit död. Hans gamle vän visar sig självklart vara Michael, och Trevor är inte glad när han får reda på att Michael gått under jorden och numera bor i en lyxvilla. Trevor är den karaktär man har svårast att tycka om. Han är våldsam, smutsig och sätter inte något högt värde på ett människoliv.

Det bästa med deras äventyr tillsammans är att i vissa lägen ger de seriens traditionella uppdrag nytt liv. I en biljakt på motorvägen kan Michael skjuta genom fönstret medan Franklin klättrar ombord på en stulen lyxjakt på en lastbil. I en annan sekvens kan Michael skjuta sönder motorn på ett flygplan, samtidigt som Trevor kan jaga ifatt den på en motorcykel tills den kraschlandat i öknen. Det är just dessa sekvenser som är en av nyheterna i GTA V. Frågan är bara om det verkligen är nödvändigt att introducera en tredje karaktär? De allra flesta GTA-fanatikerna tycker det är konstigt nog att man kan spela med fler än en. Franklin och Michael känner man för och det känns inte konstigt att man kan spela som de båda. Trevor hör inte ihop med de, men han behövs i handlingen, dock inte som en spelbar karaktär.

Spelet är omtalad på många plan och förväntningarna har varit stora. Att påstå att det är årets spel och förmodligen det största på mycket länge är ingen överdrift. Men varför är GTA V så bra egentligen? Det beror främst på tre anledningar:

Hållbarheten: När föregångaren Grand Theft Auto IV släpptes talades det snabbt om att Rockstar hade släppt ett odödligt spel och tagit nya steg i sin spelutveckling. Visst hade de det, men att spelet på något sätt skulle vara odödligt var bara ett desperat rop på hjälp. Storyn kunde ingen klaga på och huvudpersonen Niko Bellic var perfekt i sin roll. I veckor kunde man spela uppdragen och klara av utmaningar. Men när sista uppdraget var färdigspelat och Niko Bellic hade fått sin hämnd var det slut. Inga mer uppdrag att spela och inget annat att göra än att köra runt med olika bilar och helikoptrar i staden. Spelet var begränsat helt enkelt. Detta klagade många på och till Grand Theft Auto V har Rockstar sannerligen gjort något åt saken. I GTA V finns det massvis med sido- uppdrag och spel såsom tennis och golf. Det finns en hel drös med hemligheter att hitta, broar att flyga under, vapen att smuggla, affärer att råna, berg och naturreservat att utforska. Det bästa av allt är att för första gången kan du faktiskt ge dig av i valfri riktning och hitta något roligt att göra. Detta förlänger hållbarheten något enormt och man känner verkligen att man får valuta för pengarna man lagt på spelet.

grafiken

Grafiken: Oj, här vet man knappt vart man ska börja. Grafikmässigt sett kan GTA V vara ett av de bästa spelen som någonsin tillverkats. För de som minns bergen från GTA San Andreas är det som en helt ny värld. På San Andreas såg bergsterrängen ut som olika rubiks kuber staplade på varandra, visserligen kom det spelet ut 2005 men det är häpnadsväckande att se vilka förändringar som skett under årens lopp och man kan nu nästan påstå att naturen i spelserien är fulländad. Stadsdelen Los Santos färgskiftningar från dag till natt är helt underbar. Står man på en bergstopp och beskådar staden på natten lyses den upp av ljuset från bilarna, reklamskyltarna och lamporna i staden.

Spelkänslan: När man spelar Grand Theft Auto V känns det som att se en film, och man har chansen att påverka utgången av den. I Grand Theft Auto beter sig alla spelets människor olika. Nästan alla har något att säga och agerar olika på vad du gör. Klappar du till en tillsynes hård mc-knutte kan han helt plötsligt börja skrika som ett barn och springa sin väg, medan du någon annan gång kan stöta på en liknande person som drar fram kniven ur bakfickan och sticker ned dig istället. Men det som framförallt märks när man börjar spela GTA V är första gången man blir jagad av polisen. I GTA IV var samtliga poliser överviktiga och framställdes mest som humoristiska, men ack så nitiska de var. De var uppbyggda på det sättet att varje polis hade en radar som de snappade upp allt inom. Det spelade ingen roll om man lyckats köra av vägen och gömt sig under en bro. Körde polisen över den bron uppfattade de direkt att man befann sig under den och strax hade man halva poliskåren efter sig. För att bli av med polisen behövde man befinna sig utanför deras radar. I GTA V har Rockstar gjort polisen intelligentare, de är dummare. Det jag menar är att polisen inte längre är några utomjordiska terminators när det gäller att hitta sina lagbrytare. Nu kan man gömma sig bakom en vägg och se polisen åka förbi med sirenerna på, letandes efter dig. De är helt enkelt mer realistisk uppbyggda.

För att avsluta. Spelet är helt fantastiskt. Klassiskt sett kommer jag alltid hysa en större kärlek till Grand Theft Auto San Andreas, men nya GTA V slår det med hästlängder i alla övriga kategorier. 10/10 till det ett av de bästa spelen jag någonsin spelat.

Skribent: David Jansson

Bilder: Wikimedia Commons, Rockstar.

2 comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *