Glädjen, den pirrande känslan i magen, de förväntansfulla själarna; det låter inte som någonting som skulle kunna ha sin plats på en riksdag, eller hur? Men här kommer den goda nyheten – det kan det faktiskt göra! För det är de känslorna som fanns överallt som söta små fjärilar under Ungdomens Riksdag som höll hus den 31 Januari 2014.
Jag hade absolut inga höga förväntningar på min dag när jag vaknade tidigt på morgonen – skulle det bli en rolig eller tråkig dag? Men precis som jag som inte hade en aning, hade inga elever som kom ifrån landets alla olika skrymslen och vrån det heller, och de hade stigit upp ännu tidigare än mig, Jesus Christ! Jag skulle bara vara en snäll och tyst reporter medan de skulle engagera sig i kammaren och se den glödheta hammaren några få meter ifrån sig.
Under min pågående dag som reporter intervjuade jag en handfull av olika människor; ledamöter, åskådare, debattörer, elever som satt i utskotten, alla möjliga personer helt enkelt. Det var hektiskt, stort och läskigt. Det här var verkligen inte vad jag förväntade mig. Intervjua en politiker och inse att han/hon är en helt vanlig människa precis som oss, det var nog det största. Talmannens sprudlande humor som fick alla att slappna av i kammaren, det var nog det bästa. Det var raka motsattsen till vad jag trodde att en dag på riksdagen skulle vara, och ska jag ens nämna maten? Tänk er Alice i Underlandet med godis så långt ni kan se, ja, här fanns det allt. ALLT. Hashtag mums på det.
Denna dag var toppen och väldigt lärorik, får du någon gång tillfälle att vara reporter som jag och skriva artiklar, eller som debattör eller bara som åskådare, ta då möjligheten utan att tvivla! Det är så otroligt mycket du kommer att lära dig och du går hem med tusen erfarenheter rikare. Har man inte gjort detta minst en gång i sitt liv, ja då har man missat någonting, definitivt. Dessutom, att vara mer medveten och förstå hur politik fungerar i Sverige gör att man kan påverka på ett mycket bättre sätt, och se till att vårt land blir så bra det kan bli. Oroa dig inte, det är inget tvång att bli politiker efteråt. Jag själv skulle förmodligen bara förvandla samhället till en oas för djur och sniglar.
Ni vet de där debatterna som brukar pågå under veckodagarna på SVT2 som alltid är så smärtsamt långtråkiga att man direkt trycker vidare till nästa kanal? Nu är det faktiskt intressant att sitta där och lyssna i ett par tio minuter på vad de har att säga, oavsett svårighetsgrad, man känner liksom att man är delaktig i det, att man på något sätt tillhör landet ännu mer – man har ju hjälpt till i riksdagen! Oavsett hur stor eller liten insats man gjort, så är varenda liten räka värt det.
Prova på! Man får träffa massa nya människor och du kommer ha superkul! Det lovar jag.
Foto: Riksdagsförvaltningen
Skribent: Claudia Jäger