Slutuppgifterna är många och betygssamtalen är i full gång. Några elever känner prestationsångest och brist på motivation. Treornas deadlinedag är alldeles strax här och stressen bland eleverna på skolan är påtaglig. Men hur kan man lindra stressen och ta vara på den sista tiden på TEG? Biträdande rektor Per Hugosson Hagdahl svarar på vad skolan gör för att motverka stress bland elever och delar även med sig av egna tips och trix.
För många hänger skola, prestation och stress ihop. Så är även fallet för flera av treorna på TEG. Ellen Vestlund och Tove Loheman i klass S15B är stressade eftersom många prov och inlämningar är placerade veckorna innan deadline. De menar att lärarna borde samarbeta mer när de väljer datum för examinationer, så att inte alla hamnar samtidigt. Ebba Carlstein och Lovisa Linder Lodén i klass S15A uppger dock att de inte känner sig speciellt stressade, eftersom de inte har många examinationer kvar. Däremot förklarar Lovisa att det “ändå är lite läskigt att inte ha chans att påverka sitt betyg efter deadlinedagen”. Både Lovisa och Ebba känner prestationsångest inför nationella proven i svenska, där de vill lyckas höja sina betyg.
Per Hugosson Hagdahl, biträdande rektor och ansvarig för studie- och yrkesvägledning på skolan, förklarar att han märker av stressen bland elever. “Varje år vet vi och upplever att treorna är stressade”. Stressen märks bland annat av genom arbetet med elevhälsan och även via information från lärare och programchefer.
Per förklarar att deadlinedagen är en nödvändighet för att få elever att göra klart saker i tid. “Den måste finnas, både för elever och för de som ska gå igenom materialet”. Per förklarar dock att det kan låta lite motsägelsefullt, eftersom att deadlinedagen stressar många elever. Checkpointsystemet, som består av tre checkpoints per termin, är också utformat för att skapa tydliga avstämningar mellan lärare och elev. På så sätt minskar risken för att halka efter i någon kurs, vilket i sin tur minskar mängden stressmoment. Tutorial Time är också ett sätt att ge elever mer hjälp från lärare, även utanför lektionstid.
Däremot förklarar Per att “kommunikationen är nyckeln till allt och den kan alltid förändras och förbättras”. Provscheman är ett av utvecklingsområdena. Ofta uppstår onödig stress på grund av bristfällig kontakt mellan lärare och elev. “Det blir otydligt mellan lärare och elev vad man faktiskt ska och behöver göra”. Målet är att förtydliga, så att elever vet när saker sker och även hur mycket tid som behöver läggas ned på ett visst arbete. Per nämner att ytterligare ett utvecklingsområde kan vara prognosbetygen, som sätts på vårterminen. Lärarna kommunicerar olika kring hur de sätter prognoser, beroende på hur kurserna är utformade. Det kan skapa oro hos eleverna som blir osäkra på hur de ska tolka prognosbetyget, förklarar Per. Nästa år kommer prognossystemet hanteras annorlunda. “Det kommer mer vara en avstämning än en gissning om vad betyget blir i slutet på kursen”. Prognosbetyget ska alltså spegla den nivån en elev befinner sig på vid prognosbetygssättningen. Namnet kommer också ändras från “prognosbetyg” till något i stil med “lägesavstämning”, men namnet är ännu inte fastställt. Ytterligare förändringar under nästa år planeras av organisationen Din Kompis, som vill införa “Study hours” där elever kan studera tillsammans efter lektionstid.
Pers tips till stressade elever:
- Prata med din lärare om du känner dig osäker.
- Lämna in ett halvfärdigt arbete, även om det inte känns helt bra, eftersom läraren då kan bedöma och hjälpa till.
- Gör en sak i taget. “Det kan vara jättejobbigt om man har fem kurser som man inte är klar med och är osäker på vad man ska göra först. Då får man ta en sak i taget”.
- Prioritera skoluppgifter framför annat, som till exempel att jobba. “Nu är gymnasiet och det kommer inte tillbaka”.
Skribent & Foto: Elin Åmark