Foto av: Arwen Dahlqvist
Tobias Bentley, köksmästare

Alla på TEG, både personal och elever, måste någon gång under sin skolgång lagt märke till de roliga namnen på skolmaten. Det är inget fel på dem, men kanske får “Mickey blue cheese” eller “the good, the bad and the Bentley” en att undra över kökets namnval. I denna artikel tar Tegazine reda på svaren på dessa frågor, och intervjuar även TEGs köksmästare – självaste Tobias Bentley! Här läser du om skolmatens namn och hur de kommer till.

Vem kommer på skolmatens namn?

Det är jag som gör det, alltså bestämmer vad de ska heta och sådär. Vissa maträtter heter vad de heter i verkligheten, men det finns ju väldigt många namngivna maträtter redan.

Vad eller vem inspirerar namnen?

En del är ju för att de ska vara lite roliga, och en del ska berätta vad maten innehåller eller vad den är inspirerad av – så det kan vara lite allt möjligt. Ibland kan det vara någon elev eller personal på skolan som har önskat en maträtt, och annars kan det bara vara en “crazy” tanke eller någonting som hör ihop med populärkultur. Pratar man om “the good, the bad and the Bentley” så är den en passning till en gammal västernfilm “the good, the bad and the ugly” – så det är en västerngryta som vi gör som till en liten lek. Namnen är på det sättet mer eller mindre tydligt kopplade till maträtterna.

Vad är ditt favoritnamn?

Oj, vi har haft väldigt många roliga namn. En som vi hade för inte så längesen var falukorv “the ring”, som vi gjorde en asiatisk rätt av som passade till den klassiska gamla skräckfilmen. Den var lite rolig, faktiskt. Men det har varit otroligt många namn genom alla menyer i många år. Det är kul att det uppskattas. 

När började du döpa om rätterna?

När jag fick jobb här för fjorton år sedan, det var då vi började med att namnge våra maträtter till olika grejer. Och sen kan de heta lite allt möjligt ibland, men det finns alltid en koppling till maten i kärnan. Men ja, det har nog varit med mig hela mitt yrkesliv här.

Brukar du få förslag på nya namn eller recept?

Nej, vi brukar inte få in tips på namn, men det har varit en tävling en gång i tiden där någon skulle få namnge en maträtt. Om det är någon specifik person som man vet har en favoriträtt så kanske man döper den till den personens namn.

Vad tror du folk tycker om er mat? Och om namnen?

Vi vet att maten är uppskattad bland både personal och elever, vilket är jätteroligt och även en stor anledning att vi arbetar med mat och råvaror. Man vill ju såklart att alla ska gilla det man gör, annars kan man ju göra någonting annat. Det är ju klart, vi tycker att det är jätteviktigt att man kommer hit och upplever att man får en god, vällagad lunch – att den är tilltalande, spännande och varierande. Det är därför vi försöker ha en regel där vi har en maträtt en gång per termin, så att man exempelvis inte ska få spaghetti och köttfärssås var femte måndag. Vi ska alltså alltid ha en ny maträtt och då får vi jobba lite hårdare med att hela tiden tänka ut nya maträtter, och vissa av våra maträtter kanske man bara äter en gång på sina tre år i gymnasiet. Det tycker vi i alla fall är viktigt.

Efter att vi tagit några bilder på Bentley och packat ihop våra saker, hamnade vi alla tre vid skärmen där veckans matsedel brukar stå. Då började Bentley passionerat förklara om veckans maträtters namn, och vi stod bredvid, imponerade av kökets kreativitet och humor. Tydligen var det stekta riset “Hurry Curry” döpt efter en gammal restaurang, med samma namn, som behövt stänga ned då flera av gästerna blivit sjuka i salmonella. Som antagligen många av er, tyckte vi att detta var märkligt. Varför döpa sin maträtt efter en sådan skandal?

Bentley fortsatte då med att förklara hur köket gav dessa kreativa namn till maten, då de både tyckte att det var roande, men även att det ska kunna vara roligare för eleverna att äta skolans lunch. Till slut tackade vi Bentley för en intresseväckande intervju – och vi vill även säga ett sista stort tack till all kökets personal för den goda maten ni lagar till oss andra varje dag!

Skribenter: Eira Velasquez och Arwen Dahlqvist

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *