I nationella prov-tider är du lyckligt lottad om du inte på något sätt blir relativt starkt påverkad. Lärare är oroade över hur deras undervisning nu sätts på spel, lika mycket som eleverna. Föräldrar lider med ungdomarna och kan inget göra för att stilla deras ängslan. Varför blev det såhär?
Stress, ångest, sömnproblematik är endast några av de saker som dagens nationella prov leder till. Med syftet att se till att alla elever ges en rättvis bedömning, ett sätt att få ner betygsinflationen. Men gör dessa prov någon nytta när syftet särskiljer sig stort från den ursprungliga tanken. Att få hela sin kunskap bedömd under ett specifikt tillfälle med så stor press är inte ett rättvist och rimligt sätt att bedöma eleven utifrån det formella originella syftet, en rättvis och likgiltig bedömning för alla elever i Sverige. Men det originella syftet och utformandet av provet är inte heller helt oproblematiskt. Dessa går inte hand i hand.
Istället anser jag att nationella provet vars ursprungliga syfte är att säkerställa elevers rätt till en rättvis bedömning och rätt utbildning har skiftat till ett prov som istället mer och mer endast används som en central del i betygsättning hos lärare runt om. Jag anser även att det är svårt att utforma ett prov som gynnar alla parter med det ovannämda syftet. Varför har vi dessa prov för att säkerställa elevernas rättigheter till en likvärdig utbildning och bedömning när dessa skiftat till att endast skada eleverna i och med utformningen av dem.
Enligt Uppsala universitet finns det två huvudsyften med de nationella proven. Att stödja betygsättning och användas till att stärka skolornas kvalitetsarbete genom att analysera provresultat.
Det förstnämnda anser jag inte är ett tillräckligt syfte och tyder på ett viss tvivel på de lärare som verkar i Sverige, som alla arbetat hårt för sin lärarexamen. Om det råder en viss tveksamhet kring lärares kompetens, är det inte bättre att gå till roten med problemet och stärka kraven vid lärarhögskolan? Är det inte tillräckligt oroande att huvudsyftet är att säkerställa att alla elever får samma prov och får samma möjlighet att visa sina kunskaper?
Det andra syftet tyder på brister i skolors kvalitetsarbete. I mitt tycke bör det finnas bättre sätt att analysera elevernas resultat på en skola än ett prov där eleven ställs under stark press att prestera det bästa man kan om allt man kan under ett tillfälle. Inte minst kan dessa typer av prov visa missvisande resultat i och med att alla inte pallar pressen lika mycket som andra, men även hur vi elever vet att det inte endast är vi som bedöms, utan även skolans duglighet och skolans kvalitet kommer bedömas utifrån hur vi presterar på proven.
En ytterligare input till det ovannämnda är hur det andra huvudsyftet är att analysera resultaten för att arbeta och stärka skolans kvalitetsarbete. Detta resulterar i ytterligare stress hos lärare, rektorer och övrig personal då elevernas prestation inte endast resulterar i bedömning av deras kunskaper, utan de bedömer även skolan och lärarna. Denna stress känner elever av vilket resulterar i en stress över resultatet utifrån både det individuella och kollektiva. Lärarnas inlärningsprinciper och sätt att lära ut bedöms. Även skolans kvalitet och hur “bra” skolan är. Men signalerar det inte att en skola måste ha akademiska högpresterande elever för att klassas som en kvalitativ skola.
Varför skriver vi då dessa prov då de endast verkar bidra till stress och ångest?
