Överbliven mat – en miljöbov

Att lyxa till det på en Tacofredag med en rejäl måltid är det många som unnar sig själva efter en hård arbetsvecka. Men den svenska traditionen medför inte bara en ljuvlig smakupplevelse, matsvinnet blir ett stort problem om det inte tas hand om på rätt sätt. Frågan är hur många som egentligen sparar resterna till lunch dagen efter eller komposterar svinnet? Svaret är alldeles för få. Och dessvärre är inte detta ett problem som endast uppstår under Taco- fredagarna. 

Varje dag slängs onödigt stora mängder mat av både företag och privatpersoner. Matsvinnet bidrar till en negativ miljöpåverkan som skadar hela vår planet. Det finns flera olika aktörer som är delaktiga till detta eftersom matsvinn förekommer i hela konsumentkedjan. Vi alla måste hjälpas åt och engagera oss för att det ska kunna ske en förändring. Enligt en artikel från SVT slängs en tredjedel av den maten som produceras samtidigt som över 800 miljoner människor i världen går hungriga. I Sverige ökar hela tiden engagemanget från både myndigheter, företag och privatpersoner men det är fortfarande inte tillräckligt. Matsvinnet förekommer vid både produktionen och konsumtionen av livsmedel och innebär en överbelastning på miljön. Från butiker och konsumtionen av livsmedel slängdes ungefär 1,2 miljoner ton under 2018 i Sverige. Enligt en rapport från Boston Consulting Group kommer matsvinnet att fortsätta öka om inte en mer drastisk förändring sker inom kort. 

Naturvårdsverket ser allvarligt på saken och arbetar ständigt för att uppnå en förbättring. Att minska matsvinnet är till och med ett prioriterat område i den nationella avfallsplanen enligt naturvårdsverket. De samarbetar även med Livsmedelsverket och Jordbruksverket som också är viktiga aktörer som kan bidra till förändring. Den svenska livsmedelshanteringen står för hela 20-25 procent av Sveriges totala miljöpåverkan vilket gör det extra viktigt att dessa statliga myndigheter engagerar sig. För att vi ska kunna minska mängderna mat som slängs i onödan så behöver medvetenheten om matsvinnets stora betydelse för miljön öka. 

I butiker beror ofta svinnet på passerade bäst-före-datum. Det kan handla om felbedömningar vid beställning, kundernas oregelbundna köpvanor och olika kampanjer. Peter Horwitz som är ica-handlare och har drivit en livsmedelsbutik i snart 20 år berättar att det är väldigt svårt att uppskatta hur stor mängd mat som kommer att konsumeras av konsumenterna. Butiken som Peter Horwitz driver är dessutom en säsongsbutik vilket i detta fall innebär att de har fler kunder på somrarna än på vinterhalvåret. Det gör det ännu svårare att göra beställningar eftersom det kan variera mycket hur stor mängd som går åt av varje vara från dag till dag. Han berättar att de arbetar med att minska svinnet genom att ha koll på färskvarorna. 

  • Vi jobbar hårt för att hinna se varor som är på väg att gå ut i datum och då sätter vi ned priset på dessa för att hinna sälja dem innan det är försent.

Men det som inte hinner säljas slängs dessvärre i vanliga soptunnan. Butiken får i stort sett ingen ersättning för det som slängs men det finns ett fåtal leverantörer som tar returer och då får Ica butiken en liten ersättning. Peter berättar samtidigt att butiken får ge bort mat som de inte kan sälja längre, som till exempel bröd och grönsaker, till de lokala lantbrukarna.  De i sin tur ger det till sina djur så att det kommer till nytta.

Peter Horwitz driver en ICA-butik

I skolköken beror ofta svinnet på att för många portioner tillagas. Tobias Bentley som är chef över köket här på Täby Enskilda Gymnasium berättar att de arbetar med att minimera matsvinnet genom att försöka laga precis så mycket mat som går åt. Han förklarar genom att ta upp ett exempel. 

  • Om man räknar med att göra 70kg pasta till en lunch så börjar vi att koka 50 kg pasta, sedan har vi grytor med kokande vatten redo och kokar mer pasta om vi behöver under tiden vi serverar lunch. Men om det visar sig att 50kg pasta råkar räcka kan vi istället spara de 20 kg som blev över till en annan dag. 

Tobias Bentley berättar att de brukar kalla det för “att laga a´la minute” vilket innebär att man hela tiden lagar ny mat när man behöver den. Han säger också att målet är att hela tiden ligga på marginalen vilket blir en extra stor utmaning för köket här på TEG i och med att de alltid har två lunchalternativ att erbjuda eleverna. Ibland kan fler än man tror välja det ena lunchalternativet. Dessutom avgör även närvaron i skolan hur många portioner som går ut vilket gör det så mycket svårare för personalen i köket. Tobias berättar också att de även anpassar mängden mat efter checkpointdagar och andra speciella händelser. Köket brukar då endast laga en rätt som är lätt att spara. Han belyser extra starkt att all mat som de kan spara, sparar de vilket sedan brukar användas till den uppskattade “Best Of The Rest. Slutligen uppmanar han alla elever “Det bästa man kan göra som matgäst är att äta upp sin mat”. 

Men det är inte bara på offentliga platser som det stora matsvinnet förekommer. I Sverige slänger en familj på 4 personer i genomsnitt ett kilo matavfall per dag enligt Naturvårdsverket. De anser ser den bästa lösningen på problemet är att hushållen börjar kompostera mer av matsvinnet. Med denna metod bryts maten ner till jord som är skonsamt för naturen och miljön. Matsvinn kan också tas till vara på genom att det bryts ner och används som förnybart bränsle eller som organiskt biogödsel. Matsvinnet behöver inte alltid ses som ett problematiskt avfall utan kan istället ses som en tillgång eftersom det går att omvandla till just organiskt gödsel och bränsle, för att nämna några exempel. Svårigheterna med dessa lösningar på matsvinn-problemet är främst att få hushållen att börja kompostera. De flesta anser det som ett jobbigt extraarbete och föredrar därför hellre att bara slänga ner maten i soptunnorna. 

Men det är då myndigheternas informationssidor kommer väl till hands. Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket arbetar för att minska matavfallet genom att erbjuda plattformar där all information samlas. Där kan hushållen lära sig om det stora problemet med det stora matsvinnet idag och lära sig hur man enkelt komplettera för att värna om miljön. På naturvårdsverket hemsida kan man även hitta en lista med tips på vad man kan göra för att minska sitt eget avfall. Där uppmanar de konsumenter om att t.ex. planera sina inköp, ta hand om rester och förvara maten rätt. 

Regeringen har även gett de tre myndigheterna ett uppdrag att ta fram en handlingsplan för att minska matsvinnet. De åtgärderna som står i handlingsplanen ska bidra till att det globala hållbarhetsmålet, “att till 2030 halvera det globala matsvinnet per person i butik och konsumentledet och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan” uppnås. Myndigheterna ska jobba tillsammans för att minska matsvinnet i hela livsmedelskedjan vilket innebär åtgärder av både producenterna och konsumenterna. De åtgärderna i handlingsplanen ska bidra till regeringens arbete att få en mer hållbar konsumtion och produktion. 

Om vi återgår till artikeln från SVT berättar Åsa Svenfelt från KTH att det finns många nya tekniska lösningar som kan hjälpa oss att ta hand om matsvinnet. Bland annat har det utvecklats en app som gör det möjligt att på ett smidigt sätt kunna dela överbliven mat med sina arbetskamrater. Men hon uppmanar alla att planera sina inköp bättre så att vi köper mindre och på så sätt blir avfallet mindre. Hon belyser också att en minskad mängd matsvinn gör en stor nytta för miljön och kräver inte mycket ansträngning från individerna. 

Så vad kan vi lära oss av detta?

Det är helt enkelt viktigt att alla börjar tänka till och ta ett ansvar för att vi ska nå de globala målen och minska matsvinnet. Det spelar ingen roll om man är privatperson, företag eller myndighet, alla måste bidra. Därför bör ni alla nu gå hem och se över er matavfallshantering och börja planera inköpen bättre, innan det är försent! 

Skribent: Liv Horwitz


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *